Digoxin är ett inotropt läkemedel. Var på 80-talet ett förhandshansläkemedel men studier på 90-talet har visat att det inte finns stora mortalitetsvinster. Däremot minskar digoxin antalet sjukhusinläggningar. Har patienten förmaksflimmer och hjärtsvikt är digoxin ett bra alternativ för att frekvensreglera.




Ett observandum med digoxin är att det har ett snävt terapeutisk bredd. En digoxinkoncentration bör vara mellan 0.6 – 1.4. > 0.6 innebär utebliven effekt och > 1.4 innebär intoxikation. Försiktighet krävs vid njursvikt samt viktigt att regelbundet följa upp digoxinkoncentrationen.