
<p><strong>Biologisk tillgänglighet</strong> ;(<em>biotillgänglighet</em>) är ett mått på hur stor andel (anges i procent) en läkemedelssubstans som når den systemiska cirkulationen. Vid per oral administrering kommer läkemedlet passera levern innan den systemiska cirkulationen nås, detta kallas för en <a href="https://www.farmakologi.nu/lakemedel/forsta-passagemetabolism/" data-type="post" data-id="452">&#8221;första passage&#8221;-effekt (första passagemetabolism)</a> ;. Många läkemedel metaboliseras i stor del redan vid denna första passage genom levern och tunntarm.</p>



<p>Läkemedlet biologiska tillgänglighet är också beroende av dess löslighet och fysikalisk-kemiska egenskaper såsom molekylstorlek.</p>



<p>När ett läkemedel administreras intravenöst (i.v) innebär detta alltid en 100%-ig biologisk tillgänglighet. Vid <a href="https://www.farmakologi.nu/farmakokinetik/sublingual-administration/" data-type="post" data-id="126">sublingual</a>, intramuskulär och subkutan administrering är den biologiska tillgängligheten nära 100%. Vid rektal administrering varierar den biologiska tillgänglighet beroende på var i ändtarmen suppositoriet placeras eftersom blodkärlstätheten varierar utmed anus.</p>



<p>Ett farmakologiskt begrepp som ofta används tillsammans med ett läkemedels biotillgänglighet är <a href="https://www.farmakologi.nu/farmakokinetik/area-under-the-curve-auc/" data-type="post" data-id="614">area under the curve (AUC)</a>.</p>



<h2 class="wp-block-heading">Vad påverkar ett läkemedels biotillgänglighet?</h2>



<ul class="wp-block-list">
<li>Läkemedlets kemiska egenskaper som stabilitet och fettlöslighet (fettlösliga läkemedel tar sig lättare över biologiska membran)</li>



<li>Administreringsätt (intravenöst, subkutant, per os, inhalation)</li>



<li>Eventuell första passagemetabolism</li>
</ul>

Biologisk tillgänglighet (biotillgänglighet)
