Gurkmeja (Curcuma longa)

Gurkmeja har en lång historia som sträcker sig över flera tusen år. Ursprungligen kommer gurkmeja från Sydasien, där den har använts i matlagning, medicin och religiösa ceremonier i mer än 4000 år. Under antiken användes gurkmeja för att behandla olika hälsoproblem, såsom matsmältningsproblem, inflammation, sår och infektioner. Den användes också för att färga kläder och som en del av religiösa ceremonier. Gurkmeja spred sig sedan till Kina, där den användes för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive leversjukdomar och gulsot. Senare kom gurkmeja till Europa, där den blev populär som krydda och som färgämne. Under medeltiden användes gurkmeja också som medicin för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive smärta, infektioner och matsmältningsproblem. Idag är gurkmeja en populär krydda och hälsotillskott över hela världen, och många studier har undersökt dess potentiella hälsoeffekter, inklusive dess antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper.

Undersökta effekter av gurkmeja:

Gurkmeja som krydda, koncentrerade extrakt och renat curcumin är inte likvärdiga. Studier använder olika beredningar och doser, vilket gör resultaten svåra att jämföra.

Antiinflammatorisk effekt: Curcumin har antiinflammatoriska effekter i experimentella studier. Vissa kliniska studier tyder på minskad smärta och stelhet vid knäartros, men underlaget räcker inte för säkra slutsatser.

Antioxidant effekt: Curcumin har antioxidativa egenskaper i laboratorieförsök. Det visar inte i sig att tillskott förebygger cancer eller hjärt-kärlsjukdom.

Kognitiv effekt: Curcumin har studerats för bland annat kognition och depression. Det är inte en etablerad behandling för dessa tillstånd eller för Alzheimers sjukdom.

Matsmältning: Gurkmeja har traditionellt använts mot matsmältningsbesvär. Traditionell användning är inte samma sak som visad behandlingseffekt.

Gurkmejas negativa effekter:

Gurkmeja i mat ska skiljas från koncentrerade tillskott. Tillskott kan ge magbesvär, och leverskada har rapporterats, bland annat med produkter som har ökad biotillgänglighet.

Magbesvär: Vid höga doser kan gurkmeja orsaka magbesvär, såsom illamående, kräkningar och diarré.

Ökad blödningsrisk: Förhöjt INR har rapporterats hos warfarinbehandlade personer som börjat med gurkmejaprodukter. Interaktionsrisken gäller framför allt koncentrerade tillskott.

Interaktion med läkemedel: Gurkmeja kan interagera med vissa läkemedel och påverka deras effektivitet eller orsaka biverkningar. Personer som tar läkemedel bör rådfråga sin läkare innan de tar gurkmeja som kosttillskott.

Hudreaktioner: Klåda och nässelutslag kan förekomma, bland annat vid användning på huden.

Påverkan på leverns CYP-enzymer

Curcumin kan påverka läkemedelsmetaboliserande enzymer i laboratorieförsök. Sådana fynd räcker inte för att förutsäga en klinisk interaktion eller dess riktning. Beredning och tillsatser, exempelvis piperin, spelar också roll.

Läkemedelsinteraktioner

Warfarin: Det finns rapporter om kraftigt förhöjt INR vid samtidig användning av gurkmejatillskott. Kombinationen behöver bedömas av behandlande vårdpersonal.

Tamoxifen: I en liten farmakokinetisk studie minskade exponeringen för den aktiva metaboliten endoxifen, tydligast när curcumin kombinerades med piperin. Studien undersökte läkemedelskoncentrationer, inte canceråterfall.