Site icon Farmakologi.nu

Johannesört – effekt, biverkningar och läkemedelsinteraktioner

Illustration av johannesört med gula blommor och gröna blad.

Johannesört (Hypericum perforatum) används framförallt vid nedstämdhet och depression. Växten är också ett tydligt exempel på hur ett växtbaserat preparat kan påverka andra läkemedel – ibland så mycket att behandlingen förlorar sin effekt.

Effekt vid depression

Studier talar för att vissa johannesörtextrakt har effekt vid mild till måttlig depression. Resultaten kan däremot inte överföras till alla produkter. Extraktens sammansättning varierar, och underlaget är osäkrare vid svår depression och längre tids behandling. Effekt och säkerhet måste bedömas för det specifika extraktet. [1]

Enzyminduktion och P-glykoprotein

Johannesört kan inducera CYP-enzymer och transportproteinet P-glykoprotein. Följden kan bli lägre plasmakoncentration av andra läkemedel. Interaktionsrisken påverkas bland annat av extraktets hyperforininnehåll. Alla johannesörtpreparat har alltså inte samma interaktionspotential. [2]

Kliniskt viktiga interaktioner

Interaktionerna upphör inte omedelbart vid utsättning. När enzyminduktionen avtar kan koncentrationen av ett samtidigt läkemedel stiga igen. En interaktionskontroll behövs därför både när johannesört sätts in och när det sätts ut. [2]

Serotonerga effekter

Johannesört kan också ge farmakodynamiska interaktioner. Kombination med serotonerga läkemedel, exempelvis SSRI, kan förstärka serotonerga effekter och orsaka serotonergt syndrom. [2]

Biverkningar

Magbesvär, yrsel, rastlöshet och sömnsvårigheter förekommer. Johannesört kan också ge ökad ljuskänslighet med hudreaktioner efter solexponering. [1]

Johannesört hör hemma i läkemedelsanamnesen. Fråga uttryckligen om växtbaserade preparat – de kommer inte alltid med när patienten räknar upp sina läkemedel.

Källor / läs mer

[1] NCCIH: St. John’s Wort.
[2] EMA: Hypericum perforatum – EU-monografi, revision 1.

Exit mobile version