Sublingual administrering innebär att man tillför ett läkemedel ”under tungan”. Det kan vara en sublingual resoriblett eller spray. Munsönderfallande tabletter är inte automatiskt sublinguala: många sväljs med saliven och absorberas i mag-tarmkanalen.
Under tungan har vi rikligt med blodkärl, och läkemedel med rätt egenskaper kan passera från munslemhinnan till venerna under tungan. Upptaget beror bland annat på substansens löslighet, jonisering och beredning.
När läkemedlet absorberas från munslemhinnan till venerna under tungan, så transporteras läkemedlet via inre halsvenen (vena jugularis interna), till den övre hålvenen (vena cava superior) för att sedan nå den systemiska cirkulationen.
Ingen första-passagemetabolism
Den del som absorberas genom munslemhinnan undviker förstapassage i tarm och lever. Den del som sväljs kan däremot genomgå förstapassagemetabolism.
Första-passagemetabolism innebär metabolism i tarmvägg och lever innan läkemedlet når systemkretsloppet. Omfattningen varierar mellan substanser.
Fördelar med sublingual administrering
- Smärtfritt
- Undviker förstapassage för den del som absorberas genom munslemhinnan
- Kan ge högre biotillgänglighet än när samma substans sväljs. Det innebär inte automatiskt färre biverkningar.
- Kan ge snabbt insättande effekt
- För personer med ät- och sväljsvårigheter (dysfagi) är det en fördel, då läkemedlet varken behöver tuggas eller sväljas.
- Enkelt
Nackdelar med sublingual administrering
- Kräver samarbete
- Rökning orsakar vasokonstriktion (blodkärlen drar ihop sig), vilket medför att läkemedelsupptaget från munslemhinnan kan minska.
Nitroglycerin
Ett läkemedel som man vanligtvis administrerar sublingualt är nitroglycerin. Det är ett akutläkemedel som ges vid kärlkramp, och minskar då hjärtats påfrestning. Det absorberas snabbt sublingualt, och har effekt inom 1-2 minuter.
Källor
Sublingual och buckal läkemedelstillförsel
Sublinguala tabletter – beredning och absorption
