Hoppa till innehåll

Ecstasy (3,4 metylendioxymetamfetamin, MDMA)

Ecstasy, även känt som MDMA (3,4-metylendioximetamfetamin), är en syntetisk kemikalie ursprungligen utvecklad av det tyska läkemedelsbolaget Merck år 1912. Det skapades som en mellanprodukt vid syntes av andra kemikalier och var inte avsett att användas direkt som läkemedel. Det var först under 1970-talet som den amerikanske kemisten Alexander Shulgin återupptäckte MDMA och dess psykoaktiva egenskaper.

Under 1970- och 1980-talet användes MDMA i terapeutiska sammanhang, särskilt inom psykoterapi. Det ansågs vara ett hjälpmedel för att förbättra kommunikation och empati mellan patienter och terapeuter. Under samma tid började MDMA också användas som en partidrog, vilket ökade dess popularitet bland allmänheten.

På grund av ökande missbruk och rapporter om biverkningar, beslutade USA:s Drug Enforcement Administration (DEA) att narkotikaklassa MDMA år 1985. Detta ledde till att det i stort sett försvann från den terapeutiska miljön och blev betraktat som en farlig narkotikaklassad substans. Sedan dess har MDMA varit narkotikaklassat i de flesta länder, inklusive Sverige, men narkotikaklassning utesluter inte forskning med särskilt tillstånd. I Australien kan särskilt godkända psykiatrer sedan 2023 använda MDMA vid PTSD under reglerade former.

MDMA kan påvisas i urin i flera dagar efter intag. Detektionstiden beror bland annat på dos, användningsmönster och analysmetod.

Den centralstimulerande effekten ger:

  • Ökad pupillstorlek
  • Syn- lukt och hörselintryck ökar
  • Ökat självförtroende
  • Lustkänsla
  • Ökad sexlust
  • Minskad aptit

Mer negativa effekter:

  • Huvudvärk
  • Hallucinationer
  • Psykoser
  • Hyperaktivitet och mani kombinerat med bristande omdöme ökar risken för tragiska händelser

Vid upprepad användning har följande rapporterats:

  • Utmattning
  • Ångest
  • Nedstämdhet
  • Förändringar i serotonerg funktion; hur bestående dessa är hos människa är inte klarlagt
  • Negativ påverkan på minne- och inlärningsförmåga

Symtom på akut överdosering:

  • Hypertermi, som kan bli livshotande
  • Stora pupiller
  • Hyperaktivitet
  • Hypertoni
  • Hjärtrusning
  • Tremor
  • Agitation
  • Aggressivitet
  • Konfusion
  • Hallucinationer
  • Epileptiska kramper
  • Uttalad hyponatremi till följd av vattenintoxikation (obs: hjärnödem)
  • Njursvikt till följd av rhabdomyolys

Akut förgiftning kräver somatisk bedömning. Hypertermi, kramper, hyponatremi och organsvikt kan kräva intensivvård. Psykiatrisk bedömning kan också behövas.

Källor

Giftinformationscentralen – Ecstasy

NIDA – MDMA, effekter och risker

TGA – Medicinsk användning av MDMA i Australien

, ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.