Grapefruktens historia
Grapefrukten är en citrusfrukt som tros ha uppstått i Västindien på 1700-talet, genom en naturlig korsning mellan pomelo och apelsin. Frukten var inte känd utanför Västindien förrän på 18000-talet, när den började odlas i Florida. Namnet ”grapefrukt” härstammar från fruktens tendens att växa i klasar, som druvor. Frukten fick också tidigt rykte om sig att vara en hälsosam frukt, och den marknadsfördes som ett läkemedel i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Under andra världskriget, när apelsiner var svåra att få tag på i USA, ökade populariteten för grapefrukt som en alternativ källa till C-vitamin. Idag odlas grapefrukt i många delar av världen, inklusive USA, Mexiko, Israel och Sydafrika, och det finns många olika varianter av frukten, som skiljer sig åt i storlek, färg och smak. Grapefrukt används ofta i sallader, juicer och som en frukostfrukt.
Grapefruktens positiva effekter
Flera studier har visat att grapefrukt kan hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna i blodet, särskilt LDL-kolesterolet, vilket är det ”dåliga” kolesterolet som kan orsaka åderförkalkning och hjärtsjukdomar. Grapefrukt har också visat sig ha en positiv effekt på blodsockernivåerna, särskilt hos personer med diabetes. Grapefrukt innehåller också höga nivåer av C-vitamin, som är en viktig antioxidant och har visat sig ha en positiv effekt på immunförsvaret.
Grapefruktens negativa effekter
Grapefrukt kan ha negativa effekter på hälsan hos vissa människor, särskilt när det tas i kombination med vissa mediciner. Grapefrukt innehåller ämnen som kan påverka hur kroppen bryter ner och absorberar vissa läkemedel, vilket kan leda till farliga biverkningar.
Några av de mediciner som kan interagera med grapefrukt inkluderar blodförtunnande medel som warfarin, vissa kolesterolmediciner, vissa blodtrycksmediciner, antidepressiva medel och immunosuppressiva läkemedel. När grapefrukt konsumeras tillsammans med dessa mediciner kan det orsaka en ökning av läkemedelsnivåerna i blodet, vilket kan leda till farliga biverkningar som till exempel hjärtrytmstörningar, muskelskador och njurskador.
Grapefrukt kan också orsaka matsmältningsproblem som diarré och magbesvär hos vissa personer, särskilt om de äter stora mängder av frukten. Personer som lider av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) bör också undvika att äta grapefrukt, eftersom det kan förvärra symptomen. Till sist är grapefrukt en potent allergen och vissa människor kan vara allergiska mot frukten.
Grapefruktens påverkan på leverns CYP-enzymer
Grapefrukt är känt för att påverka aktiviteten av flera CYP-enzymer, särskilt CYP3A4, som är involverat i metabolismen av många läkemedel. Grapefrukt kan också påverka aktiviteten av andra CYP-enzymer, såsom CYP1A2 och CYP2C9, men i mindre grad än CYP3A4.
När grapefrukt konsumeras kan det hämma aktiviteten av CYP3A4 i levern, vilket leder till högre blodnivåer av läkemedel som normalt metaboliseras av detta enzym. Detta kan öka risken för biverkningar och toxiska effekter av läkemedlen.
Fem läkemedelsinteraktioner som kan uppstå vid intag av grapefrukt
Kalciumkanalblockerare
Grapefrukt kan öka koncentrationen av kalciumkanalblockerare i kroppen, vilket kan orsaka allvarliga hjärtsymtom som hjärtrytmstörningar, bröstsmärta och hjärtsvikt.
Statiner
Grapefrukt kan öka koncentrationen av statiner i kroppen, vilket kan öka risken för muskelskador och leverskador.
Immunosuppressiva läkemedel
Grapefrukt kan öka koncentrationen av immunosuppressiva läkemedel i kroppen, vilket kan öka risken för toxiska biverkningar och minska läkemedlets effektivitet.
Benzodiazepiner
Grapefrukt kan öka koncentrationen av vissa benzodiazepiner i kroppen, vilket kan öka risken för biverkningar som dåsighet, förvirring och minnesförlust.
- Alprazolam (till exempel Xanax)
- Diazepam (till exempel Valium)
- Midazolam (till exempel Dormicum)
- Triazolam (till exempel Halcion)
Opioider
Grapefrukt kan öka koncentrationen av vissa opioider i kroppen, vilket kan öka risken för andningsdepression och dödsfall.
- Fentanyl (till exempel Actiq, Duragesic)
- Oxycodon (till exempel OxyContin, Percocet)
- Hydrokodon (till exempel Vicodin, Lortab)
- Kodein (till exempel Tylenol med kodein)
- Tramadol (till exempel Ultram)