Vad kan memantin erbjuda utanför Alzheimers?

Memantin är ett läkemedel som tillhör gruppen icke-kompetitiva NMDA-receptorantagonister. Det är godkänt för behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom, men har också undersökts för användning vid flera andra neuropsykiatriska tillstånd – såsom obsessiv–kompulsiv störning (OCD), bipolär sjukdom, hetsätning, autismspektrumtillstånd, PTSD, missbruksrelaterade tillstånd och kronisk smärta.

Memantin upptäcktes och syntetiserades på 1960-talet i Tyskland, men dess kliniska användning tog fart först flera decennier senare. I Europa godkändes det för Alzheimers behandling 2002 och i USA 2003 (FDA).

Farmakodynamik – hur memantin verkar i kroppen

Memantin verkar främst genom att blockera N-metyl-D-aspartat (NMDA)-receptorer, som är en typ av glutamatreceptor i hjärnan. Det är en icke-kompetitiv, spänningsberoende och snabbt dissocierande antagonist – vilket betyder att det blockerar överdriven glutamatsignalering med mindre påverkan på normal signalering än vid mer långvarig kanalblockad.

Vid Alzheimers sjukdom och andra neurologiska tillstånd tros det finnas en överaktivitet i glutamatsystemet, vilket leder till så kallad excitotoxicitet – ett tillstånd där nervceller skadas eller dör av för mycket stimulans.
Memantin används för symtomlindring vid Alzheimers sjukdom. Receptormekanismen innebär inte att en sjukdomsbromsande effekt är visad.
I psykiatriska sammanhang (t.ex. tvång, beroende) antas memantin modulera dopamin- och glutamatkretsar i belöningssystemet, t.ex. i nucleus accumbens – vilket kan minska tvångsbeteenden och impulskontrollproblem.

Farmakokinetik – hur memantin rör sig i kroppen

Absorption: Memantin absorberas väl från mag-tarmkanalen, med en biotillgänglighet på nära 100 %. Maximal plasmakoncentration nås inom ca 3–7 timmar efter intag.

Distribution: Läkemedlet passerar blod-hjärnbarriären. Distributionsvolymen är relativt stor (9–11 L/kg).

Metabolism: Memantin metaboliseras i begränsad omfattning. CYP-enzymer har ingen betydande påvisad roll i nedbrytningen, men det utesluter inte andra läkemedelsinteraktioner.

Eliminering: Utsöndras huvudsakligen oförändrad via urinen. Halveringstiden är lång, cirka 60–80 timmar, vilket möjliggör en gång daglig dosering.

Dosjustering: Behövs vid måttlig till svår njurfunktionsnedsättning eftersom läkemedlet elimineras renalt.

Biverkningar och säkerhet

Vanliga biverkningar är bland annat yrsel, huvudvärk, sömnighet, förstoppning och hypertoni. Förvirring förekommer också.

Viktiga interaktioner finns trots låg CYP-inblandning. Kombination med andra NMDA-antagonister, exempelvis amantadin, ketamin och dextrometorfan, bör undvikas. Högt urin-pH kan minska utsöndringen. Doseringen behöver anpassas vid nedsatt njurfunktion; produktresumén utgår från kreatininclearance.

Memantin vid OCD, tvång, hetsätning

The uncompetitive N-methyl-D-aspartate antagonist memantine reduces binge-like eating, food-seeking behavior, and compulsive eating: role of the nucleus accumbens shell

Denna studie visar att memantin, en NMDA-receptorantagonist, minskar hetsätning, mat-sökande och tvångsmässigt ätande hos råttor. Effekten sågs både vid systemisk administration och vid direkt injektion i nucleus accumbens shell, ett hjärnområde kopplat till belöningsreglering. Memantin dämpade ätbeteende även under förhållanden där maten var kopplad till negativa signaler, vilket tyder på minskat kompulsivt beteende. Studien stödjer teorin att glutamatsystemet spelar en central roll vid hetsätning. Studien visar inte att memantin behandlar hetsätning hos människor.

A systematic review and meta-analysis: Memantine augmentation in moderate to severe obsessive-compulsive disorder

Metaanalysen rapporterade förbättring vid OCD, men små studier och begränsad generaliserbarhet gör slutsatsen osäker. Senare placebokontrollerade studier har inte alltid visat bättre symtomlindring med memantintillägg. Det är inte en godkänd OCD-indikation.

Effectiveness and Safety of Memantine Add-on Treatment for Refractory Obsessive-Compulsive Disorder: A Meta-Analysis

Denna metaanalys inkluderade sju studier med totalt 315 deltagare och visade att memantin som tillägg till standardbehandling signifikant minskar OCD-symtom.
Effekten var särskilt stark på tvångshandlingar, men inte lika tydlig på tvångstankar

Memantin vid depression, PTSD, ångest

Memantine and its benefits for cancer, cardiovascular and neurological disorders

Memantin har undersökts vid depression, PTSD och ångest. Experimentella mekanismer och små positiva studier visar inte en etablerad antidepressiv effekt. Placebokontrollerade depressionsstudier har också gett negativa resultat.

Memantin vid borderline personlighetsstörning (EIPS)

Effect of the Glutamate NMDA Receptor Antagonist Memantine as Adjunctive Treatment in Borderline Personality Disorder: An Exploratory, Randomised, Double-Blind, Placebo-Controlled Trial

Studien undersökte om memantin, en NMDA-receptorantagonist, kan minska symtom vid borderline personlighetsstörning (BPD) som tillägg till standardbehandling. 33 deltagare fick antingen memantin eller placebo under 8 veckor, och de som fick memantin visade signifikant förbättring i BPD-symtom enligt ZAN-BPD-skalan. Behandlingen tolererades väl och gav inga allvarliga biverkningar. Författarna menar att memantin är lovande som tilläggsbehandling vid BPD och rekommenderar vidare forskning.

Memantin vid bipolär sjukdom

Bayesian model of Hamilton Depression Rating Score (HDRS) with memantine augmentation in bipolar depression

Studien använde en bayesiansk modell för att analysera depressionssymtom vid bipolär sjukdom. Resultaten är explorativa och fastställer inte memantin som tilläggsbehandling vid bipolär depression.

Memantin vid beroendesjukdom

Low-dose memantine attenuated morphine addictive behavior through its anti-inflammation and neurotrophic effects in rats

I den här råttstudien minskade vissa morfinrelaterade beteenden. Fynden säger inte att memantin har visad behandlingseffekt vid beroendesjukdom hos människor.