Lekanemab (varumärket Leqembi i USA) är en monoklonal antikroppsmedicin som används för behandling av Alzheimers sjukdom. Det administreras via intravenös infusion varannan vecka. Lekanemab utvecklades gemensamt av företagen Eisai och Biogen och är under kliniska prövningar för behandling av Alzheimers sjukdom. I juli 2022 accepterade den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndighet en (FDA) en ansökan om accelererad godkännande för lekanemab. I september 2022 meddelade Biogen positiva resultat från en pågående fas III-klinisk prövning. I november 2022 meddelades det att läkemedlet var en framgång i kliniska prövningar och överträffade sitt mål att nå primära slutpunkter. Lekanemab godkändes för medicinsk användning i USA i januari 2023.
Lekanemab botar inte Alzheimers sjukdom. Det finns däremot en studie som visar på 27% minskad försämring i kognition och funktion (jämfört med placebo).
Vad är lekanemab?
Lekanemab är en monoklonal antikropp. Det är laboratorieproducerade molekyler som kan efterlikna kroppens egna antikroppar. De kan bland annat användas för att bekämpa virus och bakterier (och mycket annat). Lekanemab är däremot designad för att binda till ett specifikt protein som heter beta-amyloid. Beta-amyloid är involverat i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Monoklonal betyder "en avkomma". (mono = en, klon = avkomma). Den är identisk i sin struktur jämfört med sin modercell.
Vad är beta-amyloid och beta-amyloida plack?
Beta-amyloid är en peptid som normalt sett finns i kroppen. Det är ett fragment av ett större protein som kallas för APP, amyloid precursor protein. När APP bryts ner kan det ibland bilda beta-amyloid. I normalt sett är detta inget problem men vid Alzheimers sjukdom ser man att dessa beta-amyloida fragment klumpar ihop sig och bildar plack mellan nervcellerna. De här beta-amyloida placken kan störa kommunikationen mellan nervcellerna, och även leda till cellskador. Det tros leda till de symtom vi förknippar med Alzheimers sjukdom.
Hur fungerar lekanemab mot Alzheimers?
Lekanemab är en monoklonal antikropp som med hög affinitet binder till beta-amyloida protofibriller. Detta är små klumpar av beta-amyloid som kan klumpa ihop sig och bilda större plack. Lekanemab kan potentiellt binda till dessa protofibriller och förhindra att de klumpar ihop sig. En studie har visat att lekanemab resulterade i mindre nedgång av kognition och funktion jämfört med placebo.
Eventuella risker med lekanemab
ARIA (Amyloid-Related Imaging Abnormalities) är en term som används för att beskriva vissa förändringar som kan ses på hjärnavbildning hos patienter som behandlas med antiamyloidabehandlingar som lekanemab. Det finns två huvudtyper av ARIA: ARIA-E och ARIA-H.
- ARIA-E hänvisar till svullnad i hjärnan som kan uppstå som en bieffekt av behandlingen.
- ARIA-H hänvisar till små blödningar i hjärnan som kan ses på MR-bilder.
Under hösten och vintern har det kommit uppgifter om att tre patienter ska ha avlidit efter behandling med lekanemab. Likt andra antikroppar som angriper amyloidkaskaden för att behandla sjukdomen är lekanemab förknippad med biverkningarna ARIA-E (hjärnsvullnad) och ARIA-H (mikroblödningar i hjärnan).
Artikel i DI.se
Detta uppmärksammades också i Läkartidningen:
Obduktionen visade utspritt cerebralt ödem i temporal-, parietal- och occipitalloberna, med många för blotta ögat synliga blödningar. Mikroaneurysm med samtidig inlagring av beta-amyloid i kärlen konstaterades, vilket ansågs vara orsaken bakom patientens död.
Läkartidningen.se
Höga kostnader
Eisai meddelade i januari 2023 att lanseringspriset för Leqembi, handelsnamnet för lekanemab i USA, kommer att uppgå till en årlig behandlingskostnad på 26 500 USD (24 766 EUR) per patient. I svenska kronor motsvarar det ungefär 280 000 SEK. En uppskattning är att 100 000 personer i Sverige lider av Alzheimers sjukdom. Kostnaden skulle i så fall vara 28 miljarder SEK (280 000 SEK x 100 000).
Sammanfattning
Lekanemab har visat lovande resultat i kliniska prövningar, med en minskning av amyloid-beta plack i hjärnan och en potentiell bromsning av sjukdomsutvecklingen. Men trots dessa uppmuntrande framsteg är det viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns mycket vi inte vet om lekanemab.
Det är fortfarande oklart hur denna process exakt påverkar sjukdomsförloppet på lång sikt. Dessutom är det fortfarande oklart vilka patienter som mest sannolikt kommer att dra nytta av behandlingen, och vilka som kan riskera biverkningar.
För det andra är det fortfarande oklart vilken ekonomisk inverkan det kommer att ha på hälso- och sjukvårdssystemet i stort. Medan vissa bedömare har hävdat att läkemedlet kan vara kostnadseffektivt givet dess potentiella förmåga att bromsa Alzheimers, kommer det att krävas ytterligare forskning och data för att bekräfta detta.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är en bot. Alzheimers sjukdom är en komplex sjukdom som sannolikt kommer att kräva en kombination av behandlingar. Med tiden, och med ytterligare forskning, kommer vi att få en klarare bild av dess verkliga potential och begränsningar.
Läs mer
Alzheimers association: ”APP accumulated with presynaptic proteins around amyloid plaques: A role for presynaptic mechanism in Alzheimer’s disease?”
Läkartidningen: ”Varnande fall rörande antikroppen lekanemab mot Alzheimers sjukdom”.
New England Journal of Medicine: ”Lecanemab in Early Alzheimer’s Disease”.
Alzheimerfonden.se: ”Genombrott för lecanemab”.
PubMed: ”ARIA in patients treated with lecanemab (BAN2401) in a phase 2 study in early Alzheimer’s disease”.
Alzheimers association: ”Lecanemab Approved for Treatment of Early Alzheimer’s Disease”.